torsdag 28 maj 2009

Att börja

Det jobbigaste jag vet är att påbörja någonting. När jag väl har börjat så flyter det på och känns som det naturligaste i världen. Men början, nej inget jag uppskattar.

Det här gäller nästan det mesta i mitt liv. Den naturligaste förklaringen till det är att jag egentligen är väldigt obekväm med förändringar. Allt som är nytt och det jag inte behärskar skrämmer mig. De som känner mig skulle nog höja på ögonbrynen en aning med tanke på att jag hela tiden ger mig in i nya saker. Jag har flyttat åtskilliga gånger i livet och jag har haft fler jobb än de flesta jag känner, men ändå så är just det där första steget in i något så vansinnigt läskigt.

Av den anledningen har det tagit ganska lång tid innan jag kommit hit, ja som bloggare. Jag har nästan varje natt haft långa utläggningar i mitt huvud om vad jag skulle kunna skriva om och varje gång också bestämt mig för att imorgon sätter jag igång. Ja, jag sa nätterna. Det är då min hjärna jobbar. Helt idiotiskt naturligtvis men med sömnproblem sedan många år tillbaka så lär man sig att försöka använda tiden till något vettigt istället för att ligga och vrida och vända sig och bli frustrerad över att det inte går att sova.

Ända sedan tonåren har jag velat skriva en bok, jag har dock aldrig kommit på vad jag ska skriva om bara att jag vill. Självklart har jag börjat flera gånger men har inte riktigt fått in den rätta storyn i huvudet. Jag lärde mig någon gång att man behöver en början och ett slut sedan kan det i mitten få växa fram. Men det är just det som är problemet. Jag har massor med mittenhistorier men varken någon början eller slut på dem. Kan ju bli en aning svårförstått för några eventuella läsare då och det är ju ändå det som är själva grejen med att skriva en bok, att någon vill läsa den.

Men jag kanske kommer till det så småningom i livet. När jag sitter i mitt röda hus på landet, med elden som sprakar ur kakelugnen och jag har gjort alla mina äventyr, slutat att flytta och inte behöver jobba längre. Då kanske alla inledningar och slut till alla mina historier behagar att uppenbara sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar