Tidigt en morgon i juli

Jag åker av båten senare än tänkt pga åskan. Hela datasystemet hade kraschat på Destination Gotland. Klockan är strax 03.30 och morgonen börjar försiktigt vakna över Visby. Jag åker igenom rondellerna utan att behöva titta egentligen, inga kartor eller gps behövs, jag hittar.

Jag åker mot nordöstra sidan av Gotland och vi är ett litet pärlband av bilar som ska den vägen, semesterfirare och jag. När jag börjar närma mig måste jag stänga av musiken för att kunna känna in alla känslor som fullständigt exploderar i min kropp.

På en tusendels sekund bestämmer jag mig för att svänga in mot Katthammarsvik och jag åker långsamt ner mot vattnet. Jag är ensam på min färd, det är tyst och alla sover i husen som ligger längs vägen. När jag är framme kliver jag ur bilen, går fram mot restaurangen och tittar in genom fönstret. Tusen minnen sköljer över mig och jag nästan vacklar till där jag står. Jag hör hur havet dånar utanför och dimman börjar skingra sig. Jag står en stund och ser ut över vattnet och konstaterar att jag mår bra på denna plats ändå, trots allt som hände förra året.

Jag sätter mig i bilen igen och påbörjar slutet av färden, de sista kilometrarna. Jag åker långsamt och ser mig omkring hela tiden bara för att se att allt ser ut precis som det ska, inget är förändrat. Jag ser skylten som det står "Grogarnsberget 1" på och vet att nu är det bara runt hörnet. Himlen runt hörnet.

Och där är det igen, jag måste stanna i backen och kliva ur för att titta och riktigt få känna känslan komma över mig. Herrvik ligger stilla och tyst, jag ser alla båtarna i hamnen och vet att det är tidigt söndag morgon så inte ens en fiskare är uppe nu. Det enda som hörs är vågorna.

Jag är tillbaka….och det är vackrare än jag minns det!

VM Final

Holland- Spanien i final och det är 30 grader varmt både inne och ute. Klockan har slagit 20.30 men det hjälper inte, svalkan vill inte infinna sig.

Jag har inget vidare intresse för denna fotboll men eftersom jag gjorde det stora misstaget för några månader sedan att gnälligt säga ”Nej, ska du titta på fotboll nu, kan vi inte göra nåt annat”.
Jag kan inte speciellt mycket om fotboll men jag har lärt mig att om Barcelona och Real Madrid möts i en match så föreslår man varken promenader, film eller sex, åtminstone inte under pågående match. Jag gjorde misstaget att inte kolla vilken match som spelades innan jag gnällde. Detta fick jag äta upp naturligtvis och därför sitter jag snällt och tittar på VM-finalen i fotboll.

Lite spännande är det dock och lite kul är det när jag faktiskt kommer ihåg namnet på en del spelare. Trots att jag har ett minne som en guldfisk så sitter ändå namn som Iker Casillas, Fernando Torres och Xabi Alonso. Jag känner mig riktigt stolt.

Första halvlek är över och han är fortfarande på bra humör. Det finns öl, det är fotboll och jag är ju faktiskt där. Att jag kommenterat Casillas väldigt snygga räddning är nog glömt.

Efter andra halvlek och nästan en halv kortlek med gula kort och humöret har sjunkit en del, men det finns fortfarande öl och förlängningen väntar. Att mitt sällskap är uppfriskande märks inte längre.

Förlängning och Spanien gör till slut ett mål och jag slutar att andas. Jag tänker att om jag rör mig det minsta nu så kommer det att tolkas som jag håller på fel lag. Hela hans besvikelse ligger som en stor tung filt över rummet och tystnaden gör nästan ont.
Plötsligt stänger han av teven och säger ”Nä, nu går vi och badar”

Under promenaden till sjön tinas hans humör upp igen och efter bara några minuter så hör jag hans skratt som alltid gör mig varm och glad.
Vattnet är varmt och natten känns nästan magisk. Jag tittar på honom när han kommer simmande emot mig när jag sitter på bryggan och känner att det här ögonblicket vill jag spara och lägga i en ask bland mina vackra minnen.

Jag ställer mig upp och dyker ner i det mörka vattnet och gör honom sällskap. Där och då får kvällsbad en helt ny betydelse och tar mig till en annan värld...

En musikalisk orgasm

Musik är viktigt för själen, även för mig, men jag har ändå aldrig varit den som samlat på musik, haft idoler eller lagt ner pengar på anläggningar för att få bättre ljud osv. Musik lyssnar jag oftast på i bilen och visst har jag favoriter, låtar som får mig att höja ljudet och må alldeles otroligt bra i kroppen men oftast så gillar jag med en slags medelmåttighet. Lyssnar och har det som sällskap i bilen.

När jag var ung så avgudade jag Blondie och Deborah Harry. Hon var den vackraste kvinnan på jorden enligt mitt tycke och allt de gjorde var helt enkelt bra musik. Jag tycker fortfarande att det är bra, riktigt bra.

Efter detta har nog inget band eller artist fått mig på fall helt och hållet. Ibland dyker det upp en låt som jag verkligen tycker om men resten av vad den artisten gör blir sparsmakat eller medelmåttigt i min smak.

Men vad är då min musiksmak? Det här nog den värsta frågan jag kan få eftersom jag absolut inte kan svara på den. Min smak är så varierande och alla låtar jag älskat kan vara av olika musiksmaker. Varför är det så viktigt att ha en slags smak i musik? Vad är det som gör att vi vill sätta in oss i fack när det gäller musiksmak? ”Jag är allätare”, som en del säger när de får frågan. Nej, jag är inte allätare, långt ifrån, jag har definitivt vissa saker jag gillar mer än annat, men skillnaden är att låtarna kan komma från olika musiksmaker.

Den här sommaren har det kommit en radioplåga som verkligen får mig att höja volymen. Det är något magiskt med den eftersom den påverkar mig så starkt. Varje gång jag hör den stannar världen utanför, min puls går upp, hjärtat slår vilt i mitt bröst, jag andas häftigt och nästan flämtar innan musiken gör sitt eget klimax och jag kan andas ut för att vänta på nästa strof av upphetsning.
Jag trodde verkligen inte att någon musik kunde påverka mig så men uppenbarligen så fungerar jag på samma sätt gång på gång.
Rent musikaliskt vet jag inte vad jag tycker, men med den känslan jag känner när jag hör den här låten så spelar det ingen roll.
Jag höjer volymen och trampar på gasen extra mycket, solen skiner och det här är riktigt bra musik för min själ!

En lagom man

Om du inte vore så dramatisk så skulle du ha någon, någon vanlig kille. Det här fick jag höra häromdagen. Inte så förvånande visserligen eftersom mitt kärleksliv alltid varit något som behöver diskuteras enligt mina närmaste.

Det är nog ganska lätt att hitta någon lagom vanlig kille för det finns väldigt gott om dem, frågan är om jag vill ha dem. De är ju å andra sidan vansinnigt tråkigt och ofta rätt humorbefriat det här lagomt alltså. Jag vill ha någon som tar plats och är rolig och supersocial men det blir ju svårt att ha för mig själv, eftersom de just är supersociala med alla.

Fast vill jag egentligen ha någon helt för mig själv, för det skulle ju i så fall betyda att jag också bara var någons.

Som tjejerna säger ” Du är BARA VÅR moster”. Det är ju något jag vill vara, bara vara deras. Deras unika, alldeles otroliga, bästa moster.

När vi kommer till andra relationer och framförallt manliga sådana så börjar det skrämma mig det här med att bara vara någons. Jag har varit det i alla mina förhållanden alldeles för mycket. Så mycket att jag inte ens sett att jag har egna behov och behöver tas om hand. Nej, då jag har vänt ut och in på mig själv för att få honom att må bra, bara var hans och visa det hela tiden.

Nu efteråt så känns det helt galet. Varför kan jag inte vara lite lagom istället. Hitta någon som är lagom och leva ett lagomt liv. Varken älska för mycket eller för lite, bara alldeles lagom.

Men så vad är det här då, detta lagom som vi bara har här i Sverige. Är det för att jag annars har ett rätt osvenskt beteende som gör att jag inte förstår lagom. Eller ens vill förstå, det jag kommit fram till är att det måste var rätt trist. Kärleken ska göra ont. Vare sig den är lycklig eller olycklig. Kärlek och lidande är i symbios. Lagom kärlek känns som jag kan vara utan. Antingen älskar man av hela sitt hjärta och välkomnar smärtan eller så låter man bli.

Så att jag skulle utvecklas till något lagomt som hittar en lagom man och lever ett lagomt liv kommer inte att hända! Jag kommer fortsätta resten av mitt liv att älska och lida.