tisdag 13 juli 2010

VM Final

Holland- Spanien i final och det är 30 grader varmt både inne och ute. Klockan har slagit 20.30 men det hjälper inte, svalkan vill inte infinna sig.

Jag har inget vidare intresse för denna fotboll men eftersom jag gjorde det stora misstaget för några månader sedan att gnälligt säga ”Nej, ska du titta på fotboll nu, kan vi inte göra nåt annat”.
Jag kan inte speciellt mycket om fotboll men jag har lärt mig att om Barcelona och Real Madrid möts i en match så föreslår man varken promenader, film eller sex, åtminstone inte under pågående match. Jag gjorde misstaget att inte kolla vilken match som spelades innan jag gnällde. Detta fick jag äta upp naturligtvis och därför sitter jag snällt och tittar på VM-finalen i fotboll.

Lite spännande är det dock och lite kul är det när jag faktiskt kommer ihåg namnet på en del spelare. Trots att jag har ett minne som en guldfisk så sitter ändå namn som Iker Casillas, Fernando Torres och Xabi Alonso. Jag känner mig riktigt stolt.

Första halvlek är över och han är fortfarande på bra humör. Det finns öl, det är fotboll och jag är ju faktiskt där. Att jag kommenterat Casillas väldigt snygga räddning är nog glömt.

Efter andra halvlek och nästan en halv kortlek med gula kort och humöret har sjunkit en del, men det finns fortfarande öl och förlängningen väntar. Att mitt sällskap är uppfriskande märks inte längre.

Förlängning och Spanien gör till slut ett mål och jag slutar att andas. Jag tänker att om jag rör mig det minsta nu så kommer det att tolkas som jag håller på fel lag. Hela hans besvikelse ligger som en stor tung filt över rummet och tystnaden gör nästan ont.
Plötsligt stänger han av teven och säger ”Nä, nu går vi och badar”

Under promenaden till sjön tinas hans humör upp igen och efter bara några minuter så hör jag hans skratt som alltid gör mig varm och glad.
Vattnet är varmt och natten känns nästan magisk. Jag tittar på honom när han kommer simmande emot mig när jag sitter på bryggan och känner att det här ögonblicket vill jag spara och lägga i en ask bland mina vackra minnen.

Jag ställer mig upp och dyker ner i det mörka vattnet och gör honom sällskap. Där och då får kvällsbad en helt ny betydelse och tar mig till en annan värld...

1 kommentar:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera