onsdag 10 februari 2010

Tråkig teknik

Teknik har aldrig varit min starka sida. Självklart uppskattar jag sådant som gör det enkelt för mig i livet och som är teknik, bilar, telefoner, datorer osv i all oändlighet. Men jag VILL inte förstå mig på dem. Uppvuxen med en pappa som är utbildad elektriker och dessutom är väldigt analytiskt lagd har jag hört många suckar när jag själv bara släpper saker omkring mig och säger ”Jag förstår inte, nån annan får göra det här.

Jag minns när jag första gången ensam gick ut och skulle handla teknik, då var det en video (ja, jag vet det är länge sedan). Så jag kliver jag in i affären och framstudsande kommer med all sannolikhet ställets yngsta och allra energiska säljare . Jag talar lugnt och sansat om att jag endast är intresserad av något som kan spela in och spela upp befintliga filmer, inget avancerat eftersom jag absolut inte begriper mig på det. Naturligtvis leder han mig fram till en apparat som han sedan börjar prata om som i trans. Den har den ena funktionen efter den andra som jag inte förstår mig på. Jag spänner ögonen i honom och skärper till rösten och talar ytterligare om för honom att i mitt fall handlar det om att ”Less is more” och jag vill väldigt gärna köpa det. Det är som om han hade öronproppar för han bara nickar och ler och går fram till nästa invecklade maskin. Det slutar med att jag går ur affären uppsöker en annan butik och hittar den säljaren som ser äldst och tröttast ut. Efter bara några minuter så kliver jag ut med en helt vanlig och enkel videobandspelare som tom jag begriper mig på.

Detta är bara en av många historier i mitt liv där jag väljer det enkla i tekikvärlden just bara för att jag inte begriper. Visserligen har jag ju under långa perioder i livet levt tillsammans med män, ja just det, män såna som skulle kunna gå runt en hel dag på Claes Ohlsson utan att tröttna. De allra flesta män är teknikbögar. Om det blinkar, piper eller går på batteri vill män ha det. I mitt fall har det betytt att det då faktiskt har kunnat finnas riktigt avancerade saker i mitt hem och de har funkat eftersom jag inte haft någon del i dem.

Det kommer nya saker hela tiden och jag är alltid ganska måttligt intresserad. Jag använder min telefon till att ringa och skicka sms, ja jag har väl tagit en och annan bild också. Men annars inget annat. Min telefon har dock funktioner som sträcker sig långt utöver mitt kunskapsområde. Jag spelar aldrig spel via datorn eller laddar ner musik, jag är helt enkelt analfabet när det gäller sådant här. Alla som känner mig vet det och bara häromdagen utbrast min väninna ” Fan vad du är värdelös på det här” när hon försökte ledsaga mig via telefonen i någon enkel datakonsultation .

Därför kommer detta säkert som en chock. Jag är kär! Och det i en sak som absolut måste ingå i det som kallas teknik. En alldeles underbar liten, tunn platta som kan göra saker tillsammans med mig och säkerligen på ett sätt för analfabeter som mig. Äntligen har världen utanför hittat oss. Vi som vill, betalar men inte behöver förstå. Jag smeker min hand över den bara och den ger mig det jag vill ha, utan krångel. Jag väntar jag också, säkert lika ivrigt som alla andra teknikbögar. Jag vill också ha en iPad!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar