Begär...

Jag har två begär, eller iaf två stycken som står över alla de andra begären jag har. Mat, dryck, luft och sånt gills inte. Det är så tråkigt. Jag pratar om härliga, onödiga, nästan sjukliga begär.

Mitt första begär handlar om att få skriva. Att skriva för mig är ett sjukligt begär för det som är viktigt är inte detta skrivande som jag ägnar mig åt här utan papper och pennaskriva och inte nödvändigtvis någonting som har någon mening. Det kan vara mitt namn eller något ord som är vackert och snyggt att skriva. Sen kan jag skriva det flera hundra gånger på ett papper eller jag kan faktiskt fylla sida efter sida i ett collegeblock med samma text bara för att jag gillar att skriva det ordet, namnet eller vad det nu kan vara. Vad jag skriver med är också viktigt. Favoriten är blyerts och då på vitt eller linjerat papper. En annan favorit är tunn tuschpenna, gärna med kula. Just nu har jag en röd som jag fyller sida efter sida med tramsiga ord. Underbart!

Mitt andra begär är skor. Det kanske inte är så ovanligt bland kvinnor men samma som med skrivandet så är mitt begär inte riktigt som andras. Jag älskar naturligtvis skor och har och köper många. Jag använder dem också men jag har faktiskt skor jag aldrig använt utan har som prydnad. Egentligen var det väl meningen att jag skulle använda dem men av olika anledningar så har det inte blivit av. Som ett par jag köpte för över ett år sedan. De är champagnerosa och glänser. Hög klack, oerhört smala framtill och sjukt snygga. Passar alldeles utmärkt på ett cocktailparty eller liknande. Att de är fruktansvärt obekväma och att inbjudningarna till diverse cocktailpartyn inte har varit så många på sista tiden är troligtvis anledningen till att skorna fortfarande är oanvända. Det gör inget de är så vackra där de står.

Ja för mina skor står framme. Jag har använt en bokhylla som jag ställt i hallen och så ställer jag upp de snyggaste skor och stövlar som jag har. Den är överfull och det är alldeles för många som inte visas upp just nu så jag funderar på att inhandla ytterligare någon form av hylla där jag kan ställa fram mina skor. Jag blir lycklig när jag ser dem. Skor är vackra. Jag kan gå in i en skoaffär ungefär som ett galleri, att bara titta och njuta. Visserligen brukar det sluta med att jag har ett par med mig hem men konstälskare köper väl tavlor också!

Som det är nu så har jag tittat och tittat på mina skor, både gamla och nyinhandlade, provat och gått runt lite med dem inomhus. Både skorna och jag har abstinens, vi vill vara med varandra, utomhus, så snälla våren kom nån gång då!